5 november - "ett ankare, för att hoppet aldrig ska lämna mitt bröst"
Är nog fortfarande mitt uppe i ett virrvarr av känslor, men dom börjar generellt få en lite mer ljus karaktär. Har fått vara med om så många fina stunder och energigivande möten den senaste tiden, att inte ens jag har kunnat undgå att fyllas av glädje och hopp.
Förra helgen tidernas Bondfest och besök från Umeå. Nu i helgen ett besök i Stockholm där jag hann "ta" mitt gröna kort i klättring, hann träffa Julia över en frukost, Adde över en kopp kaffe, Jenny på en ridtur, Vidar o co på Bastugatan, Rikke och Rebecca över en brunch och en catwalk på Gärdet, hann gå på bio med Andree och hann med familjelunch gånger två på Café Spiltan. Och så hann jag åka till kyrkogården för att hälsa på farmor, farfar och Maie.
Dessutom har jag kittat mig med ett helt nytt längdset, vilket firades hemma hos Desiré och Johannes med lite tjejmys (Johannes var alltså inte hemma). Och så har vi börjat planera julen, med allt vad jullov och julbord och glöggkvällar och "lillejulaftnar" innebär.
Och idag överlevde jag min patientkonsultation. Vilken sjuk seger!
Så ja, jag mår bättre. Och det känns så bra.
Förra helgen tidernas Bondfest och besök från Umeå. Nu i helgen ett besök i Stockholm där jag hann "ta" mitt gröna kort i klättring, hann träffa Julia över en frukost, Adde över en kopp kaffe, Jenny på en ridtur, Vidar o co på Bastugatan, Rikke och Rebecca över en brunch och en catwalk på Gärdet, hann gå på bio med Andree och hann med familjelunch gånger två på Café Spiltan. Och så hann jag åka till kyrkogården för att hälsa på farmor, farfar och Maie.
Dessutom har jag kittat mig med ett helt nytt längdset, vilket firades hemma hos Desiré och Johannes med lite tjejmys (Johannes var alltså inte hemma). Och så har vi börjat planera julen, med allt vad jullov och julbord och glöggkvällar och "lillejulaftnar" innebär.
Och idag överlevde jag min patientkonsultation. Vilken sjuk seger!
Så ja, jag mår bättre. Och det känns så bra.