The extraordinary blog of CK the one

Vaknade en halvtimme innan klockan ringde imorse, så jag hann städa och diska och bädda rent innan jag gick till skolan. Skönt att dagen började någorlunda produktivt, för resten har varit sådär. Halvdålig demonstration om postural kontroll fram till lunch, och sen casemöte fram till strax före fyra. Bansystemen satt ju inte direkt där de skulle, så jag får försöka reperera dem vid tillfälle. Sen jag kom hem har jag ätit lite kladdkaka, tvättat en maskin och börjat repetera övre extremiteten. Nu ska jag precis byta om till träningskläder och dra iväg till Iksu en sväng. Tror att jag egentligen inte borde, och förmodligen kommer jag ångra att jag inte lyssnade på mig själv (som nu) efter passet, men jag måste få träna. Är så trött på plugget.

Planet lyfte 0800 imorse, och landade i tid, så jag hann med sista halvtimmen på PUn och slipper komplettera. Bara bra. Släpade hem min packning när mötet var klart, och har sedan dess packat upp, betalat räkningar, städat lite och gjort andra pulshöjande saker. Nu sitter jag och häller i mig en kopp kaffe, ska alldeles snart ner till skolan för eftermiddagsföreläsningarna som står på schemat. Får se om jag ska träna ikväll eller om vi går förbi Skogis eller om jag pressar in både och. Borde plugga men jag tror att jag hoppar över det idag. Måste börja ta hand om mig själv, för det här börjar bli ohållbart.

Idag fyller fina Jenny Öhman år, och det har vi firat med bulltårta på histologiträffen imorse och det ska vi fira ännu mer med fika lite senare hemma hos henne. Och sen, efter det, åker jag hem till Stockholm över helgen och början av nästa vecka. Tur är väl det, för min energi har helt försvunnit. Ska bli så mysigt att pussa på mina familj, min kille, alla djur och mina underbara vänner. Så, trots att jag är sjukt less på allt är det en riktigt bra dag!

Solen gick visst upp idag också. Drar till MB och dricker en kaffe. Vad annars ska man göra en ledig dag i norrland?

Jag har ju egentligen inte tid med att blogga, och ska sanningen fram är jag inte säker på varför jag gör det alls. Jag har inga ambitioner att sprida några budskap, och jag vet att de människor som över huvud taget bryr sig om mig och vad jag gör har koll på mitt liv ändå, utan att behöva läsa allt skräp som jag ibland, när jag får tid över, skriver här. Men jag tror att det kanske har lite grann att göra med att jag vill ha möjligheten att se tillbaka på mitt liv hur det såg ut förut. För jag är ju ganska pretto, med en vilja att bli bättre som människa. Känns nästan fult att säga det, som att det är att deklarera att jag är lite bättre som ens tänker så långt, men å andra sidan då. Det kan väl inte vara bättre att inte bry sig. Så jag tänker så att jag typ struntar i att jag är brådmogen eller tar mig själv på för stort allvar eller vad det nu kan tänkas heta, och fortsätter med den här skitbloggen. För (för att en mil senare komma till poängen) det är lättare att se att man har utvecklats om man har någonting att jämföra med. Skrattade högt för mig själv idag när jag läste ett gammal inlägg från -07. Lite har ju hänt sedan dess iallafall, och det är ju skönt.

Tror jag gör så att jag tar en paus från ögat och går på konsert med Lars Winnerbäck istället. Nostalgi, nostalgi nostalgi. Blandat med fina vänner från nu. Tack Andree, du är fantastisk.

Helgen har faktiskt varit väldigt fin än så länge. Förvånansvärt fin med tanke på utgångsläget, så jag mår bra. Fredagen inte bara genomlevdes utan bjöd utöver det på diverse minnesvärda stunder, så som Oktoberfest-EPP på Villan och tacos-förfest på Tvistevägen. Det blev efter det födelsedagskalas i bäverhyddan med knacks - rökt älghjärta, fantastiska presenter, norrsken och en förevisning om hur det går då man inte är tillräckligt snabb för att parera en välplacerad thaiboxararmbåge rakt mot ögonbrynet. Taxi hem, och godnatt.