The extraordinary blog of CK the one

Julen i år har hittills varit över förväntan. För det första har någon slags julstämning infunnit sig i mitt liv, tack vare diverse julbak, julbruncher och julshoppnigturer. För det andra guldkantades min julafton igår tack vare det snöfall som valde att lysa med sin närvaro här på Alby. Det var många år sedan marken låg vitklädd en jul sist, och när snön började falla igår blev jag varm i hela kroppen.

I söndags var jag inne i staden tillsammans med min familj, Stolts, Jansons och Alkvists, för att avnjuta en julbruch på Berns. Kanske inte så juligt med asiatisk buffé, men de som känner mig vet att jag aldrig tackar nej till sushi.
I tisdags gjorde jag ett återbesök till Stockholm, för att tillsammans med Andreas köpa de sista julklapparna. Det blev mycket mat och mycket fika och inte så mycket julklappsköp, men det var mycket mysigt. Dessutom kom Denise som pricken över i:et och så var min dag gjord.

Igår, julafton, var vi hemma hos oss. Jag och syrran var ute och red på förmiddagen, och när vi skrittade hemåt märkte vi hur snön började singla ner från himlen. Det var så himla mysigt!
Vid halv två kom mormor, morfar och farfar och jag fick mitt fina pepparkakshus som nu står på sin plats i mitt rum. Vi åt innan Kalle, sedan blev det en timmes tecknat och efter det lade sig jag och syster i min säng och myste framför världens härligaste film.
På kvällen spelade jag piano, och så sjöng vi jullåtar tillsammans framför granen och den öppna spisen. Efter det, klockan sju, skålen för alla som inte är med oss. En tanke riktad åt var och en som vi inte kan hålla i handen och säga hur mycket vi tycker om.
Det sista vi gör är att öppna julklappar. Det är mysigt att spara det till sist, så att man får längta och hoppas så länge som möjligt. I år fick jag mycket finare presenter än jag förtjänar, det vet jag. Men det är klart att man blir glad.
Det finaste julklappen av alla är nog iallafall att jag har den familj jag har. Ni är bäst <3

Ikväll ska vi som traditionen bjuder hem till mormor och morfar och äta lutfisk (eller vi med normalt smaksinne äter lax, de andra äter lutfisk). Fram tills dess ska jag dyka ner i min mysiga säng och mitt nya, härliga duntäcke!

Inte riktigt Lucia men ändå nästan. Var i Grimsta imorse och tittade på min systers luciatåg, såhär dagen före. Hon är så himla fin Cecilia, och en riktig asskicker på att sjunga.
För att få ännu mer julstämning har jag sedan ett par timmar tillbaka varit inne hos grannen och bakat; kola och knäck stog på min 'to-do-list', men hur väl jag lyckades med det är ännu oklart. Jag har åtminstone inte förstört någonting.  Love Actually på det här och min julstämning är räddad!



Måste bara droppa dagens två roligaste också:

1.) Carro ramlar i trappan vid receptionen. This is what happened: Hon går helt loner och är helt inne i sin egen lilla värld. Till följd av detta missar hon ett trappsteg i sin färd uppåt, snubblar och ramlar på mage. Eftersom hon är rädd att titta upp och möta alla ondskefulla blickar ligger hon kvar, vilket leder till att alla henens saker rullar nerför trappan. Sen reser hon sig, fortfarande utan att titta upp, plockar ihop sina viktigaste saker och skyndar vidare. Fortfarande utan att titta upp.
Oh she is a no-lifer!

2.) Pontis kommentar på engelskan : "I'm laughing English at you!" Bara.. klockrent.


Nu blir det idolfinal för hela slanten, nåt mer ansträngande än det är omöjligt att prestera tonight.