Vi tar det i punktform.

1.) Vi skrev tenta i torsdags. Farmakologi och GAMES. Jag vet fortfarande inte vad GAMES står för. Aldrig doktor?
2.) Vi började KLUM i fredags (alltså KLiniska UndersökningsMetoder). Nästan doktor (igen).
3.) Vi var på Villan i fredags. Det var kewl. Hade ingenting med doktor att göra men Villan ligger nära sjukhuset iallafall.
4.) Vi hade ultimat bakishäng i lördags, med grillning på Nydalasjön, Bridget Jones hos Jenki och TP hos Gabe.
5.) Vi spelade badminton och lekte lagkaptensassistenter på läkarprogrammets fotbollsturnering idag (i typ fyra timmar).
6.) Jag fick ett sms av Max där han frågade om jag ville titta på Moulin Rouge med honom och Viktor. Hjärta mina killkompisar.

Har precis skickat in 5 uppgifter utan att läsa igenom en enda av dem. Jag har en känsla av att livet som läkarstudent påminner om livet som drabbad av bipolärt syndrom. Ibland är det väldigt bra, och ibland är det fullkomligt värdelöst. Ibland är det relativt chill, och ibland är det plugg 14 timmar/dygn och no mercy som gäller. Vi är för dagen inne i en avslappnad period. Det ska föreställa att vi "tentapluggar", men till den här tentan har det inneburit hetsätning till melodifestivalen och frukost+glass i sängen till Gladiator snarare än faktiskt plugg. Det lär väl straffa sig på torsdag, om det finns någon form av rättvisa.

Annars har jag tränat varje dag den här veckan. Träningsvärken jag dras med nu kommer från badminton två dagar i rad med en touch av hetsgym i fredags. Försökte mig på att springa bort smärtan i rumpa och vader för några timmar sen, men just nu känner jag mig mer som en förlamad älg än något annat. Syftet är väl egentligen att få mina benhinnor att orka med den här säsongen, så jag försöker anstränga benen ofta och inte så mycket. Idag blev det ett halvtimmespass inklusive uppvärmning. Gick de första 5 minuterna (försöker som sagt lära mig att värma upp), joggade extremt långsamt påföljande 5 minuter, och joggade långsamt 5 minuter efter det. Sen joggade jag lugnt (växlade mellan 10 och 11) i 10 minuter, och drog en rush sista 5. Landade på 4,95 kilometer på 30 minuter med 2.5% lutning och det kändes ganska lagom. Höll på att få lite håll efter 20 minuter men lyckades andas bort det. Sen tror jag att det fungerar att medvetet dämpa stegen (jobba tåisättningar) för att inte få så ont. Ska iallafall prova samma upplägg igen och se om det håller!

Nu ska jag göra några fler flashcards och sen ska jag hoppa ner i min nybäddade säng! Och så ska jag tänka på skåningen, som är på "vinteröverlevnadskurs" (dricker öl med sina flygarhomies). Puss!

Egentligen har jag absolut ingenting att dela med mig av, men eftersom min hjärna strejkar och allt jag läser nu blir till gröt innan det jag ser ens har hunnit ta sig hela vägen upp till synbarken, måste jag göra någonting annat en stund. Mina alternativ var alltså att blogga, duscha igen (lite drygt två timmar sen sist) eller äta något. Igen. Jag har en känsla av att det kommer att sluta med att jag äter något ändå, men hoppet är det sista som lämnar och ni kan era ordspråk antar jag. Är ju tillbaka uppe i Norret och jobbar stenhårt på ingenting. Skolkade seminariet idag (varför bryta en fanta... trend?) och har mest suttit och läst farmakologi. Och pratat i telefon. Och spelat badminton (inte okej kondition) och gått på yoga (nej, inte okej smidighet heller). Så det var väl ungefär det hela. Nu ska jag ignorera min hunger några minuter till, ge vika och äta ett digestivekex med smör och ost, läsa en stund till och sedan bege mig mot ÅC för att ha pluggquiz och pizzabak med Gabe.
Seriös utbildning min rumpa.

Känns som att jag inte gör annat än flänger fram och tillbaka mellan Umeå och Stockholm nu för tiden. Förutom att plugga, såklart. Nu är jag iallafall upp i Umeå, för att få ett godkänt på Atropinlabben (done), för att skriva ut diverse kompendier för farmakologistudierna (done) och för att packa & städa (sjukt långt ifrån done). Men lägenheten måste göras fin inför utlåningen när jag är borta, så det är bara att bita i det sura äpplet. Varvar fruktstunden med lite plugg, träning, Skogis och födelsedagsmiddag och sen åker jag tillbaka ner till Stockholm på lördag. Fläng, fläng och så vidare.

Förbannat dåligt var det att göra en övningstenta och hamna på rätt sida gränsen. Motivationen sjönk rätt ned i skorna och verkar vilja stanna kvar där. Sitter och kollar igenom gamla case lite halvhjärtat men det vore lögn att påstå att mycket fastnar. Däremot går träningen helt okej. Jag har tränat varje dag den här veckan, och finputsat diverse tekniker och rekord. Badmintonspelet gick nästan bra sist, även om jag var trött efter tio minuter och vi skulle spela en och en halv timme. Dessutom är jag uppe i 25 reps i brutalbänken (målet 30 närmar sig sakta men säkert), och 3:45 i plankan (snart är 4-minutersgränsen sprängd). Så den biten har iallafall resulterat i någon form av mätbart resultat, även om jag är så översprängd av material i huvudet att även de lättaste saker som att komma ihåg att låsa upp dörren för att kunna öppna den känns näst intill oövervinneligt. Men, i viss enlighet till min nya syn på livet tänker jag inte klaga onödigt mycket på att det är jobbigt att tentaplugga, för redan några dagar efter tentan kommer allt slit vara glömt och förbi, så att negga nu är totalt värdelöst och enbart sämst. Därför ska jag nu ta ledigt, och titta på romantisk komedi och äta godis+kladdkaka med mina fantastiska umehomies. Yä.

Efter lite pepp från pojkvän bestämde jag mig igårkväll för att ställa klockan imorse (trots sovmorgon) och släpa mig iväg till Iksu. Så det gjorde jag. Blev ett CXWORX-pass (har dom blivit jobbigare eller är jag bara hysteriskt klen för dagen?), tre intensiva benövningar på gymmet och en avslutande cykelspurt (man vill ju gärna bli svettig - det måste ju synas att man har tagit i). Sen smakade kaffet till frukosten bättre än på länge!
Annars läser vi om kvinnliga genitalia at the moment. Sådär upphetsande, speciellt när vår föreläsare (halvtjock äldre kvinna) berättar för oss att "det är väldigt vanligt med svampinfektioner som ger kesoliknande flytningar, det har jag haft själv många gånger", och att "det inte är så farligt att bli uppklippt vid förlossning, utan snarare känns som en befrielse"... Dessutom är det livsfarligt att googla den här typen av åkommor. Bilder av en så skrämmande karaktär att dom skulle kunna få hjärtsvaga människor att ta klivet över till andra sidan dyker upp på var och varannan sökning. Så att ni vet (vi visste inte).

Tisdag, och tillbaka i skolan. Har varit hemma i helgen (igen) och far och bada vilket tempo jag har hållit. Började i onsdags morse med ett spinningpass på Iksu, och sen övade vi på att ge intremuskulära och subkutana injektioner på Vårdvetarhuset. Sen inleddes helgen, och vid sjutiden satt jag vid köksbordet hemma på Alby och åt thaimat med fina familjen. Gick upp tidigt i torsdags för att rida med Jenny, så halv åtta satt vi på varsin häst. Och jag fick hoppa! Typ världshistoriens minsta hinder men det var så sjukt roligt och satan vad jag saknar ridningen. Sen blev det lite plugg innan Rikke kom förbi, för att följa med mig på utflykt till Pricken i Sigtuna. Så det blev lite mer ridning där på eftermiddagen. Efter det var tanken att jag skulle åka ner till Linköping på julbord, och så blev det väl tillslut också (en och en halv timme för sent), men först skulle allt som kunde gå fel göra det. Åkte hem på fredagen, drog ett intervallpass i backen tillsammans med skåningen och åt mysmiddag hemma. Sen blev det SHM med födelsedagsMats på Friends Arena, och satan i gatan vilket untz!
Konsert blev det på lördagen också, men då Maskinen på Annexet med Andree och lite umeåfolk. Sjukt bra drag och hysteriskt bra hest! Vi hann dessutom köra ett crosstrainingpass och träffa Björn och Vidar inne i stan (effektivitet for the win). Söndagen skulle egentligen bli lugnare, men så blev det inte det.. Sh'bam på Sats, uteritt med Malin, fika hos Adde och middag med mormor, morfar och Rebecca rundande av helgen. Så jag var inte direkt utvilad när jag satte mig på flygplanet igår morse, men det är sjukt hur mycket energi jag känner att jag har fått. Och det är tur, för den här veckan är det extremt mycket att göra. Förutom plugg och träning ska det sista (vilket inte är så lite) inför preklin ordnas, så sömnen får väl helt enkelt skjutas upp ytterligare någon vecka. Kör ba!

Herre min skapare vad tiden går fort. Hur är det möjligt att vi är inne på sista halvan av november redan?
Men det har väl att göra med att man har roligt, kan jag tänka. Det är redan söndag, och jag har den här halvschizofrena känslan av att helgen har pågått sedan urminnes tider men samtidigt måste ha börjat alldeles nyss. En fantastiskt trevlig klassfest, två träningspass, en halv (hel) bakisdag, brunch på NH, rätt mycket plugg, manisk pedantstädning, brödbak, preklinplanering och filmtittande har hunnits med. Och det är fortfarande bara söndag lunch.
Snart ska jag kila ner till Mia för ännu mer planering och efter det blir det sista delen Twilight på bio. Så ännu finns det tid att njuta av helgledigheten!

Sen måste jag bara dela med mig av det mest positiva med att vara bakfull: hur mycket man njuter av livet morgonen efter att man har vaknat bakis. Tänk att vakna upp och bara vara trött, utan att må minsta lilla illa. Hur fantastiskt är inte det? Man blir ju nästan religiös på stående fot.

Så sitter man alltså här igen, istället för att plugga. Förvåningen blåser mig knappast av stolen.
Har precis ätit middag och väntar på att brödet i ugnen ska bli klart, men sen får jag nog bita ihop och köra på någon timme till. Skolkade ju första föreläsningen imorse, förvisso för att bränna av ett intervallpass på löpbandet med Gabe (men ändå), så det känns inte riktigt okej att ge sig före sex. Blev lite tvätt, bak och EKG mellan MB och nu, så baterierna borde vara tillräckligt laddade för att orka köra på fram till åtta. Då vankas nämligen fotboll, folköl och chips (fråga mig inte varför) uppe hos Jennifer. Blir nog bra det.

Pluggar ganska bra just nu, men man behöver ju mikropauser så jag tänkte göra ett snabbstopp på blogg.se. Lär mig just nu om cancer i munhålan. Ganska äckligt faktiskt, speciellt om man myser till plugget med lite eftermiddagsfika, men jag har väl aldrig varit den som är den. Annars är det fullt upp. Preklin närmar sig med stormsteg, så en hel del fokus läggs på det. Håller mig dessutom till att bara vara småsjuk så Iksu slipper mig inte helt, och där ryker ytterligare lite tid. Igår var jag med Virre och klättrade och idag blir det fysträning (för första gången). Spännande. Sen har det ju varit annat som hänt som man inte bara kan ignorera. Jag talar bland annat om USA-valet, som vi följde från början till slut (mycket varierande engagemang, det skall medges) hemma hos Gabriel. TP, glögg, kaffe, Obama-kaka och sleepover i bäddsoffan (den timmen vi fick sova) gjorde det till den bästa valvakan i mitt liv. Och enda so far. Jag talar även om pappas dag, vilket föranledde att ett besök i Stockholm kändes lägligt. En ridtur, spring i skogen med Ronja och planer om ett rave på heden på Gotland i sommar och så var den helgen också över. Vilket är gällande även för min pluggpaus. Senare, gott folk!

Tur att man har vänner som kan bjuda på öl, choklad och tid att lyssna, och vänner som hjälper en att busa med grannens festgäster och deras skor. Tack pojkar, ni är fab.

Tittar på 2 1/2 men. Facebookar. Skickar sms. Pluggar inte.

Bara jag som ser mönstret?

Helt sjukt vad dålig fokus jag har idag. Och hade igår. Och ja..
Syster var här och hälsade på i helgen och det var bäst ever. Inspirationsdag på Iksu, massa god mat, promenader i solen, Café Gbg och filmmys och bara hur bra som helst. Och nu kan jag inte koncentrera mig för fem öre. Har kommit igång lite lätt med träningen, så ikväll ska jag klättra (yay) och sen ska jag rulla in till stan för en kvällskonsert i kyrkan. Sol är det ute också, och så kommer Andree upp i helgen. Och ungefär ingen av min energi går åt att lära mig saker. Sweet.

Länge sedan, som vanligt. Borde väl egentligen hålla mig borta ytterligare ett tag (det är inte som att jag har något spännande att dela med mig av liksom) men om jag inte gör detta måste jag hugga tag i plugget igen, så.. you get the rest.
Annars är det väl det enda jag gjort hittills idag, pluggat alltså. Utan konkurrens det jag gjort mest den senaste tiden över huvud taget vid närmare eftertanke. Men i helgen hade jag faktiskt lite annat för mig. Lekte "riket runt på kortast tid", och drog repan Umeå-Stockholm-Linköping-Höllviken-Stockholm-Umeå på bara ett par dagar. Men jag hann med mycket ändå, trots många timmar på resande fot, och energinivån är at the moment inte riktigt så låg som den borde med tanke på mängden plugg och regn som förgyller min tillvaro. Så, det blir till att utnyttja den energin till sista timmen plugg innan jag kilar iväg och lär mig att utföra PVK och venprov lite bättre (kan behövas). Sen ska jag försöka lägga lite tid på att vara glad över att jag har fått vara Andrees 22 månader idag, och över att min syster kommer upp och hälsar på i helgen!

Drar till Luleå över helgen. Sunderbyn, F21 och Boden står på schemat. Shu.

Tillbaka från Svalbard, som utan att överdriva var bland det häftigaste jag sett i naturväg. Men mer om det en annan gång (imorgon kanske, påminn mig). Hur som haver, idag har jag hunnit med att köra Andy till tåg, gå promenad med familjens kvinnliga medlemmar, köpa ett vitrinskåp i Huddinge, fika hos mormor och morfar, åka till ungdomsmottagningen i Väsby, agera värd åt ett brittiskt par hemma hos oss, köpa soffa med mamma i Enskede och städa/rensa hela mitt rum. Dessutom har jag ringt en miljon samtal för att bocka av allmänt fix på veckans to-do-list. Så alltså, kreativ dag idag. Nu är den fortsatta planen att däcka på sängen. Senare.