Förbannat dåligt var det att göra en övningstenta och hamna på rätt sida gränsen. Motivationen sjönk rätt ned i skorna och verkar vilja stanna kvar där. Sitter och kollar igenom gamla case lite halvhjärtat men det vore lögn att påstå att mycket fastnar. Däremot går träningen helt okej. Jag har tränat varje dag den här veckan, och finputsat diverse tekniker och rekord. Badmintonspelet gick nästan bra sist, även om jag var trött efter tio minuter och vi skulle spela en och en halv timme. Dessutom är jag uppe i 25 reps i brutalbänken (målet 30 närmar sig sakta men säkert), och 3:45 i plankan (snart är 4-minutersgränsen sprängd). Så den biten har iallafall resulterat i någon form av mätbart resultat, även om jag är så översprängd av material i huvudet att även de lättaste saker som att komma ihåg att låsa upp dörren för att kunna öppna den känns näst intill oövervinneligt. Men, i viss enlighet till min nya syn på livet tänker jag inte klaga onödigt mycket på att det är jobbigt att tentaplugga, för redan några dagar efter tentan kommer allt slit vara glömt och förbi, så att negga nu är totalt värdelöst och enbart sämst. Därför ska jag nu ta ledigt, och titta på romantisk komedi och äta godis+kladdkaka med mina fantastiska umehomies. Yä.