Jag som trodde att jag är en van skidåkare. HAHA, ett stort hånskratt rakt i fejset! Vaddå TRÄNINGSVÄRK liksom? Vaknade i morse och kände något i stil med "Men vem i Hel*ete har krossat min rygg, mosat min nacke och stuckit en kniv mellan mina skulderblad". Kan ha något att göra med hur jag satt i bussen på vägen hem och att jag kramades lite med snön i Götes brant, men möjligen är det också bara fantasier^^

Har blivit galet taggad på att göra en najs blogg nu, sen jag läst ut Linas Kvällsbok 1&2. Seriöst, det var precis en sån bok jag kände för att läsa. Om en liten mesig brud som har världens sämsta självförtroende och aldrig säger vad hon tycker (den jag var förut, om man tar bort det där medatt inte säga vad man tycker) som blir en asbra tjej. Jag vill också vara den tjejen. Eller nej, jag vill vara mig själv. Men jag vill vara en bra tjej, capish? För andra gången på mindre än ett dygn ska jag använda mig av ett uttryck jag tycker representerar en bra beskrivning på ordet uppriktighet. (Alltså med tanke på att jag vill vara uppriktig)

"Uppriktighet är inte att alltid säga vad man tänker och tycker, det är att alltid mena vad man säger."

Dessutom (tillbaka till boken) så skulle jag inte banga en sekund på att vara den där bruden som får skolans heting att bli kär i henne^^ Vad är det som får killar att bli kära i tjejer? Jag förstår inte, vissa flickor kan få vilka de vill medans andra inte har en chans på någon. Vad beror det på? Utseende? Utstrålning? Självkänsla? Intelligens? Hoppas bara att det inte är humor, för då ligger jag risigt till (hehe, ytterligare ett dåligt skämt från Carros sida). Nejmen seriöst, vad är det..



Back to real life. Jag har ont i halsen och är allmänt småförkyld. Längtar efter massa olika saker, vilket jag tycker är synd då jag inte kan ta tillvara på idag och njuta av den här tiden, suck. Får göra det bästa av situationen. Ska nog leka med Beccis o Julio senare. Myspys! Måste sova också, iallafall litegrann.


Vi glömde ju ge Johnnie ett nytt namn, Julia. Jag har det : Didrik-får! (In your face) ^^


Ursäkta mig lite granna, men den som har muppat sig med mina comments får gärna svara på frågan jag ställde, jag blir ju helt ställd annars (Vafan Carro, leka med ord? När blev du medelålders?). Hursomhelst. Jag är dödligt seriös, SVARA! (:

Åkej, första inlägget som 16 år dårå. Wow vad jag är stor och cool nu. Baha!

Födelsedagen var trevlig, inte så mkt fart men det var mkt mysigt! Malin sov här och var med och sjöng på morgonen. "Det låter som änglamusik i mina öron" ^^. Mitt på dagen någon gång kom KnasClaes på besök och medan jag var ute och red hann Denise också hitta hem till mig för att hålla stadsbesöket sällskap. Fick världens bästa present av CK: ankaret och texten är nu på plats på väggen. Mitt enda problem är att jag inte kan gå upp på morgonen för att jag ligger och tittar på bilden, hehe. Jag älskar den, tusen tack! C & D stannande kvar över middagen, som vi åtnjöt tillsammans med mormor och morfar och resten av familjen. Efteråt traditionell daimtårta och sedan lite mer måleri på väggen, lite mer musiklyssning och lite mer
skitsnack. Myspys!

TACK alla ni som gratulerat mig! Trodde inte jag kände så många människor. Varje grattis gjorde mig alldeles varm i magen, verkligen. Ni som glömde eller lät bli; Det var lågt...


Kommer ihåg när jag fyllde tio, då satt jag vid köksbordet och grät för att jag inte ville bli gammal. Jag hade helt enkelt min fösta ålderskris. Då, när jag hade hela livet framför mig hade jag ångest över att det en dag ska ta slut.  Ibland känner jag så fortfarande, därför känner jag också mer än någonsin att jag vill göra mitt liv till någonting bra, någonting jag kan vara stolt över.  Vill du hjäpla till ;) ?

Såhär va: Grunden till alla relationer i livet är uppbyggda av flera olika stenar, man kan likna den vid en mur. Varje relation är unik, alltså är det inte samma stenar som utgör grunden för alla murar. Men en sten som faktiskt är nödvändig för att en relationsmur, vilken den än må vara, ska hållas uppe och inte falla samman är kommunikationsstenen. Man måste kunna prata med varandra. Det är klart, att om man har något att säga som man är rädd att någon annan ska bli sårad eller ledsen över att höra kanske man drar sig för skrida till verket, men i längden är det jobbigast för alla om man inte gör det. 
       
Jag tycker om att spela med öppna kort, så att alla är med på vad som händer i och omkring mig. Det betyder inte att jag måste dela med mig av alla mina innersta tankar, men jag ger åtminstone min omgivning en chans att rätta sig efter det jag har att säga, om den nu skulle tycka att jag var värd det. Tycker den inte det, är det fritt fram att vända ryggen till och ta en annan väg, jag begär inte att alla ska följa mig genom mitt livs resa. Egentligen begär jag inte så mycket, det jag frågar efter är helt enkelt att de som påverkar hur jag mår och vad jag känner genom att på ett eller annat sätt vara en del av mitt liv låter mig veta hur de ser på mig och vad jag betyder för dem. 
       
Jag sträcker mig efter sanningen, och inte någon av alla de vita lögner som man spottar ur sig till höger och till vänster. Ärlighet varar längst, tror jag det heter. Hur som helst är ärligheten det som är viktigast för mig just nu, oavsett hur den ter sig. Jag kan ta mycket, men lögner är det värsta jag vet. Visst, jag snackar skit. Det är klart, det gör väl alla. Men mycket av det jag säger skulle jag lika gärna kunna säga till den jag pratar om. Inte allt, jag är långt ifrån perfekt, men mycket. Och jag ljuger inte. Faktiskt. Säger jag "Du betyder mycket för mig" så menar jag det. Lite det jag menar, jag vill kunna lita på det som sägs till mig, veta att det är sant och att det som sägs inte är förvrängt eller vinklat. Bara rakt på sak.


Gud vad jag älskar att skriva diffusa blogginlägg. Det här passar in på ganska många i mitt liv just nu, vissa mer än andra. Alla som känner sig träffade får gärna fundera lite, jag menar varenda ord.