Jag känner mig lite halvt misslyckad som sitter hemma och bloggar en fredagskväll. Inte för att det är misslyckat att vara hemma med sin familj, för det är underbart, men att sitta ensam hemma och blogga är inte så vidare status. Jaja. Kan kanske bero på att jag är en ensam och övergiven person...      luuring^^ Väntar på bättre tider då jag och resten av mupparna ska gaangbanga in the town liksom. Snart ska jag sätta fart och göra mig i ordning, men först ska detta inlägg färdigställas och publiceras!

Sen sist (dvs på ungefär 24 timmar) har det inte hänt så mkt. Jag har gått i skolan, men det gör jag ju mestadels av min vakna tid oavsett dag så det var väl ingen pulshöjande nyhet direkt. Sen har jag förbrukat sjukt mkt tid och pengar med/på min telefon. Illa, messar o ringer konstant. Men är man poppis så är man (hehe, lek inte Carro).
Pussat på Rosa idag också :) Tycker mkt om henne. Det är galet mysigt att ha en häst att tycka om, det är liksom som det står i alla hästböcker; "Hon lyssnar alltid och pratar aldrig skit." Tänk om alla männsikor kunde vara lite mer så. Vad lätt allt skulle vara då!

PluggisCarro har gjort det igen! MVG på franskan (VG+ på skrivdelen  iofs :/) och ett "klockrent MVG" på svanskauppsatsen. Min lärare sa att jag "bara måste fortsätta skriva. Uppsatsen var mycket profsig och jag är djupt imponerad av den." Den du ;) Haha, jag hatar folk som skryter men gör det själv iallafall, någon borde verkligen spräcka hål på min egoballong.
Hursomhelst så håller skolan på att knäcka mig, jag pallar inte tempot och den ständiga pressen utifrån att prestera. Det känns som att alla lärare vill att man ska prioritera just deras ämne, men fattar de inte att alla kurser är lika viktiga? Man kan inte strunta i ett ämne, utan måste hinna med alla. Det spelar ingen roll vad folk säger om att det inte finns några "måsten", för det gör det. I den sinnessjuka värld vi lever i nu där alla tycks förvänta sig att man ska klara av att göra tio saker samtidigt så måste man kämpa som ett as för att hinna med. Starkast överlever, då gäller det att vara en av dem.

"Skit samma, man kan ju inte älska alla
Skit samma, om turen blev min vän
Ja, skit samma om varenda liten stjärna skulle falla
Skit samma, hon ringer aldrig mer igen."



Ja, Skit samma! För i min kropp bubblar det känslor som jag inte är van vid att känna. Och det äger! :D

pussilull