Nyss hemkommen till Luleå efter en födelsedagshelg hemma i Stockholm. Och så var jag redan efter första meningen inne på dilemmat om vad som är "hem" och "hemma". För trots att jag inte stått skriven på Stora Alby på tre år så är det där jag känner att jag har mina rötter, det är det som är min fasta punkt. Men jag vet ju att jag inte bor där. Det kanske är därför jag känner mig aningen vilse här i världen ibland, för att jag inte har vågat landa än. För att jag inte har hittat någon plats jag vill landa på. Fram tills nu. För till sommaren får jag flytta ihop med den jag tycker mest om i världen, i en lägenhet som vi har valt ut tillsammans. I en stad där jag förhopningsvis kommer att stanna flera år framöver. Och jag ser helt sinnessjukt mycket fram emot det! Kunde inte fått en bättre födelsedagspresent (även om PS4, svinsnygga ridbyxor och pengar till möbler slår ganska högt det också) eller en bättre start på år 2014!