Alltså, börja inte röka. Aldrig. Vilket horribelt öde att sluta i KOL (antar jag). Sitter med en satförkylning från de eviga eldarna och orkar absolut ingenting, trots att mitt enda bekymmer är lite småfeber och en kran utan funktion. Lungorna är det ju inte ens något fel på. Egentligen är det bara till att öppna truten och andas som vanligt, men det tar något fruktansvärt på krafterna att behöva anstränga sig för att andas. Så börja inte röka. Speciellt inte cigarrer, med halsbloss. Dagens varning.

Annars då, gick alltså hem tidigare igår för att jag mådde pyton och vaknade upp i samma läge (ergo hemma idag också). Har städat lite, tvättat och bäddat rent och sådär. Försöker krysta fram idéer på julklappar men är värdelös även på det. Well well.

Var i Umeå i helgen, för lite halvvägssittning och Vinterstudio. Och var i Stockholm helgen innan det. Gick med syster på en jättefin Winnerbäckkonstert och hann träffa fina vänner. Fint, alltså. Utöver det kommer jag inte ihåg vad jag har gjort. Den här hösten har varit, annorlunda. Mycket spännande och mycket roligt, men jag har aldrig varit så uttömd på energi som jag är nu. Fast det är väl så det får vara, för stunden. Jag klarar mig alltid på något sätt, har jag märkt.