Separationsångest.

Jag tror det är det man kallar det.

När hjärtat i otakt bultar som en hammare innanför bröstet.
När ögonen är rödgråtna och kinderna fuktiga och man ändå inte kan sluta gråta.
När man försöker säga att allt kommer bli bra, men inte kan för att man inte vågar tro på det själv.
När man håller någon så hårt man kan i handen för att man aldrig vill släppa, men vet att om bara en liten stund kommer handen vara tom.
När man inte orkar titta någon i ögonen för att man vet hur mycket man kommer sakna den där blicken.
När man känner sig ensam, övergiven.
När man känner sig tom.

Jag saknar dig redan.




pussilull


 


Kommentarer
Postat av: <3 Carro

Jag känner exakt likadant men om 10 dagar kommer jag få hålla om den handen igen. Jag saknar henne redan så sjukt mycket och hoppas att hon har det så bra hon kan här hemma. Jag älskar min flickvän. Glöm inte det för det glömmer inte jag i alla fall.

2008-06-25 @ 09:43:27
Postat av: Anonym

2008-06-25 @ 09:43:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback