Jag och Tjockis begav oss i förmiddags på moped till Grimstaskolan för en nostaligiresa två år tillbaka i tiden. Kommer ihåg hur stor jag kände mig, som om man ägde hela världen (som då iofs bara bestod av Upplands Väsby). Att börja gymnasiet liksom, det var värsta grejen och det kändes som att inget kunde gå fel. Först en lång och härlig sommar att se fram emot, sen en nystart med nya människor och nya lärare. Kunde knappast gå dåligt.

Det gjorde det inte heller, vår show var grym (tyckte vi) och sommaren blev toppen. Min tid i Rudbeck har än så länge varit den bästa i mitt liv och jag ångrar inte mycket jag gjort de senaste två åren. Det blir bara bättre och bättre, även om skolan blir jobbigare och jobbigare. Men man får ta det onda med det goda som det så fint heter.

Det sjukaste av allt är att om ett år är jag klar. Klar med skolan och jävlar vad det känns konstigt att tänka på. Det är inte utan att man börjar fundera på vad som kommer hända då, hur livet kommer te sig. Men det lär ju visa sig, såvida man inte trillar av pinn innan nästa juni, och det får vi väl ändå hoppas att vi klarar oss från.
Men ändå, fatta studenten! H-j-ä-l-p ^^

Nu ska vi iallafall fira systeryster med en lunch på golfen. Har vi tur hinner RikkePikke hit också, vore ju synd om henne annars :P Hursomhelst är det sommarlov, och har vi tur går inget snett sum -08 heller xD