Yeah, and I've got a million too...

Det är någontling med att blogga sent på kvällen. När man kommer hem och datan står på i rummet. Det går inte att gå fram och bara stänga av den. "Jag ska bara logga in lite snabbt på msn och sen kanske..." Det har hänt förut och kommer att hända igen.

Satt på knarkdonken a.k.a. incestdonken ikväll (igen, skärpning!) innan pendeln hem skulle gå. Helt plötsligt satte sig ett gäng engelsmän ~ 23 bredvid mig och började snacka. Jag vet inte varför, men all of a sudden bodde jag norr om Umeå, och var i Stockholm för att hälsa på en tjejkompis. Jag hade precis fyllt 18 och saknade min pojkvän som bodde "hemma i norr", granne med mig och mina föräldrar. För den som undrar tar det också cirkus tio timmar med bil hem till mig. Man skulle ju kunna tro att jag är sjukaste mytomanen, men det sköna var att det var engelsmännen som drog ihop hela storyn. Dom snackade, frågade och tittade uppfordrande på mig. Till en början försökte jag förklara hur det verkligen låg till, men eftersom jag var mer intresserad av mina pommes än av grabbarna slutade det med att jag nickade och log åt allt dom sa.
Dom fick kanske en lite lätt felaktig uppfattning om mig, muhaha. Och jag som aldrig ljuger om min ålder (A).

pussilull


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback