Fruktansvärt vad den här bloggen har förvandlats. Kan inte minnas sist jag skrev någonting som egentligen betyder något, det är bara bull om vad jag gör om dagarna.

Jag hade egentligen tänkt spara det här inlägget tills jag kom hem, men då kanske känslan har hunnit gå förlorad. Känslan av vad jag saknar.
Som ni kanske har märkt, så har vi haft det väldigt bra på den här resan. Det enda jag skulle ha velat ha är mer snö, men annars har allt varit fantastiskt. Jag tror att jag har lärt mig en del. Lärt mig att bo själv, lärt mig att ta hand om mig själv. Lärt mig att inse att jag älskar att åka skidor, på gott och ont. I mitt huvud finns drömmarna och tankarna om en säsong nästa vinter också, och tankarna om att börja plugga till hösten suddas ut allt mer och skjuts bak längre och längre i mitt medvetande. Men nu, när snön börjar smälta bort och det inte går en dag utan att någon åker hem till Sverige, så känns det som att den här resan ska ta slut. Och det känns inte jobbigt alls. Jag börjar längta hem. För jag saknar min familj. Jag vet att det inte kommer hinna gå en dag innan vi kommer ihop oss om någonting, men jag saknar det också. Saknar alla människor omkring mig som jag kan och vågar lita på, alla som känner mig. Saknar mina vänner. Fruktansvärt mycket saknar jag att gå ut till stallet, pussa på min häst. Och vad jag saknar att rida. Det finns annat också, jag saknar mitt livs kärlek. Hon som för alltid har stulit mitt hjärta, henne saknar jag. Men henne kommer jag fortsätta sakna även när jag kommer hem, för hon finns inte längre i min närhet. Älskade Myggan. Jag vet att jag kommer tro att jag längtar tillbaka hit efter bara några dagar hemma, men sanningen är att jag älskar att vara hemma. Det är kanske få förunnat, men när jag tänker på ordet 'hem' finns det bara en plats som dyker upp. Stora Alby Gård. Och om jag har turen och förmånen att bli gammal kommer jag bara ha fina minnen därifrån. Så det kommer nog att kännas ganska bra att börja packa ihop mina saker imorgon, för som Rikke så fint citerade LW häromdagen : "det här är slutet på resan och början på en ny".