Min största skräck är att bli döv. Att förlora förmågan att kunna ta in ljud utifrån och omvandla dem till konst i mitt huvud, att aldrig få vakna en sommarmorgon av fågelkvitter utanför fönstret, att aldrig känna hur mungiporna dras uppåt när man faller in i någon annans spontana glädjeskratt. "Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt. Och det berättar att du saknar mig inatt, det gör jag med."

Att aldrig kunna sjunga, att aldrig få höra någon annan sjunga. Att inte en enda gång få blir alldeles varm inormbords av orden i LWs texter. Det vet jag inte om jag skulle klara. "Som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv."

Som tur är för mig, så har jag hörseln i behåll. Och till min stora, ofantliga enorma L Y C K A! så ska Lars Winnerbäck den 26e september 2007 släppa en ny skiva med nya låtar. "En turné i höst låter inte orimligt. Säkert blir det så. Då ses vi." Det kan han ge sig sjutton på att vi gör. Ingrid, hoppas du förstår hur mycket jag längtar! För du vet; "Om vi förlorar varandra här i vimlet, så minns att jag står bakom dig." Det blir reunion Hellvigangsters och reunion Zinkensdamm. Framför allt, blir det det där härliga lyckoruset i magen, och jag hoppas att du vill dela det med mig!